Den eviga kampen
Vi var på fest i lördags. Festen firade att en advokat fyllt år. Det egentliga syftet med festen var dock att sammanföra människor som paret (födelsedagsmannen och hans fru) inte träffat på länge. Eftersom han som bjöd är advokat var det många advokater på festen. Det kan bli kul eftersom de av princip är väldigt pricipfasta. De vrider gärna på regler till sin fördel. Ofta får de rätt. Då är de också nöjda. Jag är också ganska bra på att vrida på regler. Det betyder att advokater blir uppretade. Det är lite kul, när man inte har nåt bättre att göra.
Men jag var helt snäll och höll mig utanför diskussioner. Jag satt tyst och lyssnade på i vilka biltvättar man får klubbor att suag på och i vilka man bara får ett dammsugarmynt. Jag sa inte heller någonting när en berättade om Greklandssemestern där han fått en drink i isglas och att grekerna är så överdrivna och ska lyxa med så konstiga grejer och att det bara är någonting som grekerna kan komma på. Istället för att berätta att vi fick sånna glas som barn på vintern med varm dryck i sa jag ingenting. Snäll och tyst lyssnade jag med när de andra pratade. I tre timmar.
Sen hamnade jag i köket. Där började jag prata med en tjej som frågade varifrån jag kommer. Sen fick jag åter höra vad Sverige är. Det är någonting man vänjer sig vid här, att de tror sig veta vad som händer i Sverige och så fort man sagt att man är svensk måste man i varenda tema höra hur det är i Sverige av en tysk som aldrig varit där. Jag har slutat försvara landet och förklara hur det egentligen är, för de tror att de VET och även om jag vill att de ska veta att alla svenskar inte alls är kungafamiljskåta så är det inte värt diskussionen. Vissa tyskar blir aggressiva när man berättar att inte alls hela svenska befolkningen trängdes i Stockholm under kungabröllopet i somras, utan att de flesta var turister.
Nåja, jag höll mig från diskussioner och studerade istället folket som samlats i trerummaren med högt i tak. Hur kroppsspråket var, vilka som pratade, när de pratade, om vad de pratade, vem som blev full, vem som verkade nervös, vem som pratade med vem... Ändå lyckades jag med en mening trampa rakt i klaveret! Ämnet var rökning inomhus.
Jag stod som sagt i köket och pratade med en tjej. En kille (tjejens pojkvän, visade det sig sen) kom in och tände (helt normalt) en cigarett. Jag sa, utan att tänka efter att det kunde vara fel, att jag nte tycker om rök och att alla andra rökare gått ut på balkongen. Han blev snopen och det kunde allt vara klart där OM INTE en man kommit in köket och precis hört mina ord och sagt "Men husherren har sagt att vi får röka i alla rum!". Min första tanke var att han skämtade, för det är väl ingen som använder ordet "Husherre" i dagens samhälle? Han var helt seriös. Han jobbar tydligen som skrivare-försäljare i en liten grannstad, så jag förstår att han tycker att han ska kasta ur sig sådana fina ord för att verka vara någonting. (Förresten är han ingen bra försäljare för när jag gissade på vilket företag i samband med att berätta att vår firma letar skrivare så tog han inte chansen att skaffa sig en ny kund utan fortsatte leka besserwisser. Jag skulle aldrig ha rekommenderat hans firma för chefen, mendet vet ju inte han.)
Nåja, han blev sur för att jag sagt vad jag sagt. Sen pressade han på och tände också en cigg. Då sa jag att om det är så så får jag väl acceptera det och gå hem eftersom jag reagerar starkt på cigarettrök. Det hade också varit okej. Han släckte ciggen och fortsatte med att han tycker att ickerökare försöker styra över rökarna. Jag kontrade med att det ju är rökarna som tvingar icke-rökarna att röka bara för att de vill röka och det är egoistiskt!
Han tyckte att det då skulle gälla allt och jag sa att det ju gäller allt, förutom att rökarna fortfarande är bongstyriga och vägrar inse det. Jordnötter är ett sånt tema där man måste acceptera att det finns allergiker. Han tyckte, efter att jag berättat att man inte får äta jordnötter i flygplan om det finns en allergiker med, att det är idioti att ta hänsyn till allergiker och att allergiker är E G O I S T I S K A! Han fortsatte med att "tänk om en som är jätteflygrädd måste äta jordnötter för att behålla lugnet finns med då". Vem bestämmer att hans rädlsa är mindre värd. Jag frågade lugnt "mindre värd än...?" och fick svaret "en som är allergisk".
Herregud! Vad är det med de där rökarna? Har de rökt bort de delar av hjärnan som ger människor empati och kunskapen att tänka efter? Är det inte självklart att "den flyräddes rädsla" klassas som minder allvarlig än "allergikerns död"?
Men jag var helt snäll och höll mig utanför diskussioner. Jag satt tyst och lyssnade på i vilka biltvättar man får klubbor att suag på och i vilka man bara får ett dammsugarmynt. Jag sa inte heller någonting när en berättade om Greklandssemestern där han fått en drink i isglas och att grekerna är så överdrivna och ska lyxa med så konstiga grejer och att det bara är någonting som grekerna kan komma på. Istället för att berätta att vi fick sånna glas som barn på vintern med varm dryck i sa jag ingenting. Snäll och tyst lyssnade jag med när de andra pratade. I tre timmar.
Sen hamnade jag i köket. Där började jag prata med en tjej som frågade varifrån jag kommer. Sen fick jag åter höra vad Sverige är. Det är någonting man vänjer sig vid här, att de tror sig veta vad som händer i Sverige och så fort man sagt att man är svensk måste man i varenda tema höra hur det är i Sverige av en tysk som aldrig varit där. Jag har slutat försvara landet och förklara hur det egentligen är, för de tror att de VET och även om jag vill att de ska veta att alla svenskar inte alls är kungafamiljskåta så är det inte värt diskussionen. Vissa tyskar blir aggressiva när man berättar att inte alls hela svenska befolkningen trängdes i Stockholm under kungabröllopet i somras, utan att de flesta var turister.
Nåja, jag höll mig från diskussioner och studerade istället folket som samlats i trerummaren med högt i tak. Hur kroppsspråket var, vilka som pratade, när de pratade, om vad de pratade, vem som blev full, vem som verkade nervös, vem som pratade med vem... Ändå lyckades jag med en mening trampa rakt i klaveret! Ämnet var rökning inomhus.
Jag stod som sagt i köket och pratade med en tjej. En kille (tjejens pojkvän, visade det sig sen) kom in och tände (helt normalt) en cigarett. Jag sa, utan att tänka efter att det kunde vara fel, att jag nte tycker om rök och att alla andra rökare gått ut på balkongen. Han blev snopen och det kunde allt vara klart där OM INTE en man kommit in köket och precis hört mina ord och sagt "Men husherren har sagt att vi får röka i alla rum!". Min första tanke var att han skämtade, för det är väl ingen som använder ordet "Husherre" i dagens samhälle? Han var helt seriös. Han jobbar tydligen som skrivare-försäljare i en liten grannstad, så jag förstår att han tycker att han ska kasta ur sig sådana fina ord för att verka vara någonting. (Förresten är han ingen bra försäljare för när jag gissade på vilket företag i samband med att berätta att vår firma letar skrivare så tog han inte chansen att skaffa sig en ny kund utan fortsatte leka besserwisser. Jag skulle aldrig ha rekommenderat hans firma för chefen, mendet vet ju inte han.)
Nåja, han blev sur för att jag sagt vad jag sagt. Sen pressade han på och tände också en cigg. Då sa jag att om det är så så får jag väl acceptera det och gå hem eftersom jag reagerar starkt på cigarettrök. Det hade också varit okej. Han släckte ciggen och fortsatte med att han tycker att ickerökare försöker styra över rökarna. Jag kontrade med att det ju är rökarna som tvingar icke-rökarna att röka bara för att de vill röka och det är egoistiskt!
Han tyckte att det då skulle gälla allt och jag sa att det ju gäller allt, förutom att rökarna fortfarande är bongstyriga och vägrar inse det. Jordnötter är ett sånt tema där man måste acceptera att det finns allergiker. Han tyckte, efter att jag berättat att man inte får äta jordnötter i flygplan om det finns en allergiker med, att det är idioti att ta hänsyn till allergiker och att allergiker är E G O I S T I S K A! Han fortsatte med att "tänk om en som är jätteflygrädd måste äta jordnötter för att behålla lugnet finns med då". Vem bestämmer att hans rädlsa är mindre värd. Jag frågade lugnt "mindre värd än...?" och fick svaret "en som är allergisk".
Herregud! Vad är det med de där rökarna? Har de rökt bort de delar av hjärnan som ger människor empati och kunskapen att tänka efter? Är det inte självklart att "den flyräddes rädsla" klassas som minder allvarlig än "allergikerns död"?
De har helt tappat visst logiskt tänkande
Det började regna när jag cyklade hemmåt. Mest för att jag hade köpt någonting dyrbart, som inte fick bli blött valde jag att stanna i en busskur. Vi var tre stycken i kuren, varav en ville åka vidare med bussen som kom. Min cykel, varpå det dyrbara satt fastspänt, stod också den i kuren, men jag tog lite plats ändå. En annan buss stannade och tre personer klev av. Två stannade i kuren.
Efter en stund började det klia i min näsa. Obehagligt och irriterande. Ögonen började också klic och sen kom lukten. En av tjejerna hade tänt en cigarett! Utanför kuren öste regnet ner och skapade en vägg. Röken fyllde kuren mer och mer. Jag behöver inte mycket tid för att reagera och bara sekunder efter att jag förstått att det var avföringen av en cigarett som retade i mitt ansikte sa jag kort:
- Du måste ju inte röka här.
Till svar kom från den stingstiga rökaren:
- Vaddå? Ska jag stå ute i regnet eller? (med eftertryck av att man ska tycka synd om henne på samma sätt som man skulle tycka synd om en liten, stackars hund som står och gnyr och skakar i det kalla regnet).
Jag valde att bredda hennes valmöjligheter, eftersom hon tydligen inte kände till att det fanns ytterligare alternativ än de två hon lyckades kläcka, genom att säga:
- Eller så släcker du cigaretten.
Men rökare är djur. De har helt tappat visst logiskt tänkande och tycker på rent allvar att det är livsnödvänigt att dra ner brännande rök full av gifter i lungorna. Sur som ett bortschasat bi frågade hon sin kompis om de skulle gå. Kompisen som inte rökte, men som var lojal nog att stå trogen vid sin väninnas sida nickade och kastade en hård blick i min rikting. Jag log. De fällde upp sitt rosa paraply och trippade iväg.
Vi två som stod kvar i kuren stod frågande över det faktum att de verkligen valde att ställa sig och röka i en busskur trots att de hade ett paraply. Den andra personen tackade mig för den andningsbara luften som är livsnödvändig. Till alla rökare:
1) Vi måste ANDAS inte RÖKA.
2) I samma stund som ni plockar fram cigaretten har ni spelat ut era rättigheter att bestämma vart ni ska stå - det vill säga: ni ska lämna gruppen, be om ursäkt och ställa er på den sämsta platsen i omgivningen (där ingen annan vill stå) och skämmas över att ni blivit slavar under de stora cigarettbolagen!
Efter en stund började det klia i min näsa. Obehagligt och irriterande. Ögonen började också klic och sen kom lukten. En av tjejerna hade tänt en cigarett! Utanför kuren öste regnet ner och skapade en vägg. Röken fyllde kuren mer och mer. Jag behöver inte mycket tid för att reagera och bara sekunder efter att jag förstått att det var avföringen av en cigarett som retade i mitt ansikte sa jag kort:
- Du måste ju inte röka här.
Till svar kom från den stingstiga rökaren:
- Vaddå? Ska jag stå ute i regnet eller? (med eftertryck av att man ska tycka synd om henne på samma sätt som man skulle tycka synd om en liten, stackars hund som står och gnyr och skakar i det kalla regnet).
Jag valde att bredda hennes valmöjligheter, eftersom hon tydligen inte kände till att det fanns ytterligare alternativ än de två hon lyckades kläcka, genom att säga:
- Eller så släcker du cigaretten.
Men rökare är djur. De har helt tappat visst logiskt tänkande och tycker på rent allvar att det är livsnödvänigt att dra ner brännande rök full av gifter i lungorna. Sur som ett bortschasat bi frågade hon sin kompis om de skulle gå. Kompisen som inte rökte, men som var lojal nog att stå trogen vid sin väninnas sida nickade och kastade en hård blick i min rikting. Jag log. De fällde upp sitt rosa paraply och trippade iväg.
Vi två som stod kvar i kuren stod frågande över det faktum att de verkligen valde att ställa sig och röka i en busskur trots att de hade ett paraply. Den andra personen tackade mig för den andningsbara luften som är livsnödvändig. Till alla rökare:
1) Vi måste ANDAS inte RÖKA.
2) I samma stund som ni plockar fram cigaretten har ni spelat ut era rättigheter att bestämma vart ni ska stå - det vill säga: ni ska lämna gruppen, be om ursäkt och ställa er på den sämsta platsen i omgivningen (där ingen annan vill stå) och skämmas över att ni blivit slavar under de stora cigarettbolagen!
