Trafikfaror
Man får bara nyttja färdmedel som man kan hantera med 100 % säkerhet. Eller man måste se ut som att man kan, i alla fall. Det antydde en kvinna som kom cyklande på gatan förbi mig imorse. Hon cyklade förbi och muttrade. Jag hörde inte vad hon sa, men vid nästa trafikljus förtydligade hon sig med att hon tycker att när man är lite osäker är man en fara för andra resenärer. Jag svarade att jag inte är det, eftersom jag åker försiktigt och att det dessutom ju är helt tomt på trafik klockan kvart över sju där. Det åkte förbi en bil och den i den andra riktningen och cykelvägen rymmer nästan två cyklister i bredd i varje riktning. Dessutom är gående hänvisade till den stenbelagda trottoaren på andra sidan de parkerade bilarna. För vem är jag en fara? Då tyckte hon att vi skulle glömma diskussionen och trampade på för att komma iväg. Nästa korsning (en som faktiskt hade några trafikanter) ville hon inte stanna i, utan gled över mot rött ljus. Vem är det som är en fara för trafiken, tänkte jag och svängde av mot parken som är den andra etappen på min väg till jobbet.
Kommentarer
Trackback
