Le Lotus d'Orange

Sedan fredagskvällen känner jag inget ansvar att vara tyst på kvällarna. Vi är lugna överlag, men skruvar inte längre ner tv:n som vi gjorde tidigare. Vi brukade skruva ner så att vi hörde den, men bara om vi inte tuggade på någonting och låg stilla. Nu har vi vanlig nivå tills vi stänger av. Vi lyssnar också på musik mer och vågade till och med sätta på tvättmaskinen på söndagen!

Varför känner jag att jag har rätten att kliva över vad jag anser vara respektfullt, bara för att de är högljuddare än min gräns? Känns som syskonrivalitet.