Jag har nog en himla tur att det finns människor som förstår mig

Idag när jag vaknade bet jag inte ihop tänderna så hårt som jag gjort de senaste åren utan tänkte istället på ett ord. Anledningen till att jag inte bet ihop så förbannat hårt var att jag lät tandläkaren slipa ner de tänder som tog hela trycket för några veckor sedan. Det var ett bra ingrepp, även om det låter helt sinnessjukt. Nu fördelas trycket inte på tre små stackars tänder, utan, mer normalt, på fler.

Hur som helst, ordet som poppade upp i huvudet var "Belgian Blue" följt av "Var det inte galna kosjukan?" I samma ögonblick fattade jag att Beligan Blue måste ha varit i Belgien och inte på Irland som jag förknippar galna kosjukan med. Kanske på grund av Irlands huvudstads namn (Dublin) som jag tycker är väldigt likt Belgrad (som i och för sig ligger i Serbien). Jag vet inte hur minnet fungerar, men hos mig blandas en himla massa saker ihop - jag kan räta ut de när jag är helt vaken, men i halvvaket tillstånd är det ett mystierium att jag fattar att jag ska gå upp ur sängen när klockan ringer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0