Sektliknande försäljning
Människor verkar vara så öppna för sektliknande situationer. Det som är nyast i mitt liv är en grupp som säljer "må-bra-produkter". En kompis till mig säljer dem också och det finns många likheter med andra grupperingar som jag kallar sekter. T.ex. Jehovas Vittnen som går omkring och knackar dörr, ger broschyrer med lösningar på livets alla bekymmer, själva är övertygade om att det är den rätta vägen och försöker få andra in i det hela.
Jag tyckte att den där produkten nog skulle kunna vara bra för en som slarvar väldigt med maten. Om man bara säljer saker så blir man ju glad om man får sälja en till, men det är här som denna grupp skiljer sig från dammsugarförsäljare eller liknande. De utnyttjar nämligen pyramidspel, som jag väl trodde var olagliga. Genom att få folk under sig som säljer (distributörer) tjänar man själv mer. Alltså ville min kompis hellre att jag börjar sälja istället för att köpa en produkt av henne och sälja den vidare till honom. Det blir inget av det.
Det med sekter verkade alltid läskigt, men det här verkar för mig ännu läskigare. Folk blir ekonomiskt bundna från första stund och hur är det när man vill lämna det hela? Är det svårt som ur en sekt eller är det bara att sluta som när man är på ett vanligt jobb?
Varför binds man så gärna in i den här gemenskapen där man till 100% ska stå bakom företaget? Är det den optimala försäljningsstilen? Jag såg detsamma hos IKEA, där barn som föddes (av de som jag i detta samband skulle kalla frälsta) döptes till namn som passade IKEAs utbud. I det fallet var det svenska namn, men eftersom det var för att det var IKEA så blev det konstigt, Kalle Müller eller Olle Schröder eller något liknande.
Jag förstår inte varför så många vill in i den där djupa grupperingsvarianterna. Det händer i föreningar, i religiösa församlingar och nu även i företag. Det blir svårare att föra sitt eget liv. Jag tycker också att det kan vara lite svårt att förklara som VD för ett kärnkraftverk att man på fritiden kämpar för att alla kärnkraftverk ska stängas, men egentligen skulle det ju vara jättebra om det satt en sådan i toppen. Jag vill hellre ha folk på topparna som inte är frälsta av företaget, utan som kritiskt försöker få företag att gå i rätt riktning. Samhället måste sluta helgonförklara sina företagsgrundare och börja se jobbet som ett arbete.
Jag tyckte att den där produkten nog skulle kunna vara bra för en som slarvar väldigt med maten. Om man bara säljer saker så blir man ju glad om man får sälja en till, men det är här som denna grupp skiljer sig från dammsugarförsäljare eller liknande. De utnyttjar nämligen pyramidspel, som jag väl trodde var olagliga. Genom att få folk under sig som säljer (distributörer) tjänar man själv mer. Alltså ville min kompis hellre att jag börjar sälja istället för att köpa en produkt av henne och sälja den vidare till honom. Det blir inget av det.
Det med sekter verkade alltid läskigt, men det här verkar för mig ännu läskigare. Folk blir ekonomiskt bundna från första stund och hur är det när man vill lämna det hela? Är det svårt som ur en sekt eller är det bara att sluta som när man är på ett vanligt jobb?
Varför binds man så gärna in i den här gemenskapen där man till 100% ska stå bakom företaget? Är det den optimala försäljningsstilen? Jag såg detsamma hos IKEA, där barn som föddes (av de som jag i detta samband skulle kalla frälsta) döptes till namn som passade IKEAs utbud. I det fallet var det svenska namn, men eftersom det var för att det var IKEA så blev det konstigt, Kalle Müller eller Olle Schröder eller något liknande.
Jag förstår inte varför så många vill in i den där djupa grupperingsvarianterna. Det händer i föreningar, i religiösa församlingar och nu även i företag. Det blir svårare att föra sitt eget liv. Jag tycker också att det kan vara lite svårt att förklara som VD för ett kärnkraftverk att man på fritiden kämpar för att alla kärnkraftverk ska stängas, men egentligen skulle det ju vara jättebra om det satt en sådan i toppen. Jag vill hellre ha folk på topparna som inte är frälsta av företaget, utan som kritiskt försöker få företag att gå i rätt riktning. Samhället måste sluta helgonförklara sina företagsgrundare och börja se jobbet som ett arbete.
Kommentarer
Trackback
